Angel, Storm, G, Sista dansen etcetera etcetera…
Kan man som journalist göra annat än älska dessa fördomsfulla och konstiga bilder av hur vi fungerar?
I G sitter Ewa Fröling och knattrar under löpsedlarna på väggen, vilket en läsare tipsade om som sin favoritscen. Jag har jobbat på kvällstidning – jag har aldrig sett någon ha löpen på väggen, om det inte varit ett särskilt komiskt sådant. Visserligen har jag själv sparat mina löp, men jag har aldrig visat dem för någon (vilket i och för sig kan bero på att mitt första var någon soppa baserad på ingredienserna svenska kvinnor och sex).
Colin Nutleys Angel – om sångerskan som fejkar sin egen död – kan inte beskrivas i ord.
Bilden av Nöjesguiden i Storm påminner också mer om gammal folktro än om hur det faktiskt går till på en svensk tidningsredaktion.
De här skildringarna är inte bara roliga – de får en att känna sig lite som ett mystiskt väsen ur en bok av Ebbe Schön. Som att journalister platsar bland lyktgubbar, rumpnissar, vittror och mylingar.
Hur står det alltså till med våra filmskapares research? Ska det vara så svårt att faktiskt prata med en journalist och få en något sånär realistisk bild av branschen? Är det någon som har några frågor är det bara att mejla mig.
Till dess får man nöja sig med att njuta av den ofrivilliga humorn.
disney world ticket discounts for teachers // Jan 27, 2012 at 10:27
Extra Reading…
[...]we like to honor other sites on the web, even if they aren’t related to us, by linking to them. Below are some sites worth checking out[...]…
elias // Dec 7, 2009 at 22:35
fast scenen med lokko i spung är ju extremt pajig, likaså när tom pyl ringer upp pelle (på måfå!?); “tjenare, hörde att du skriver bra”, och när pelle är uppe på nöjesguidenredaktionen, allt det är ju riktigt dåligt. visst, inte alls angel nivå, men ändå svårt att ta på allvar (kan bero på lokkos numera vida omvittande oförmåga att spela sig själv, samma sak med pylen). (och kul också att lokko ju nu tar kent på stort allvar – hur det nu är möjligt).
Klas // Dec 7, 2009 at 11:59
Christopher: Jag hade helt glömt Spung. Den var bra, trovärdig och, tror jag, åtminstone delvis skriven av Jan Gradvalls fru. Hon hade gissningsvis inga problem med att göra research.
Christopher F // Dec 7, 2009 at 11:29
Vill minnas att Nöjesguidens (faktiska?) redaktionsmiljöer skildras något mer trovärdigt i TV-serien Spung, där också (har jag för mig) Andres Lokko, Jan Gradvall och Lennart Persson gör cameos som sig själva. I scenen försöker seriens nörd Pelle imponera på sina idoler med ingående kunskaper om svårtillgänglig vinyl, samtidigt som hans halvpackade, 16-åriga flickvän pratar om hur mycket hon gillar Kent och Coldplay. Senare ställs han också inför ett klassiskt Nöjesguiden-dilemma, då han tvingas recensera bandet »Fittan«, som å ena sidan är skitdåliga, men å andra sidan består av hans polare. Det slutar med att han sågar dem längst fotknölarna.