Sidbloggen

”I know, I know… it’s crap! Our new owners have this odd idea that we ought to be turning a profit.” – Helen Mirren i State of Play.

Jag vet, jag vet. State of Play är egentligen inte mer än en småtrevlig thriller som ständigt sneglar på tidernas mest berömda film om grävande journalister. Men jag älskar Helen Mirrens chefredaktör, hon är lika blasé som de riktiga varianterna men har en charm som hennes verkliga förlagor oftast saknar.

Filmens genialitet ligger annars i Russell Crowes klädsel, samt inredningen i hans lägenhet. Det är idel väl insovna manchesterkavajer i garderoben och för insuttna, aldrig utbytta, möbler. När jag såg filmen var jag tvungen att messa en kompis och kollega och fråga om de lånat hans lägenhet vid Telefonplan i Stockholm till inspelningen.

Tillsammans fångar paltorna och råtthålet journalistyrkets allt lägre status på ett övertygande sätt. Russell är trots allt en veteran på tidningen, och borde logiskt sett inte sakna pengar. I alla fall inte om han vore verksam i en annan bransch.

Visserligen har unga journalister börjat klä sig bättre än de äldre, men deras privatekonomi torde vara ännu sämre än Crowes. Åtminstone frilansarvodena har inte höjts sedan någon gång på åttiotalet, i de flesta fall har utvecklingen varit den motsatta. Och internet har gjort att arbetskapaciteten höjts, vilket arbetsgivarna givetvis utnyttjar. Så när skulle stackars Russell hinna iväg till Nordiska galleriet eller Svenssons i Lammhult för att uppdatera sitt hem?

Helen Mirrens inledande citat fångar förstås själva anledningen, och branschens attityd till den. Gamla murvlar brukar mumla surt om att räknenissarna tagit över tidningarna. Tyvärr är det inte så mycket att göra åt det.

Russell kommer inte att ha råd att köpa nya kläder på länge än.