Sidbloggen

Vilka fasta rutiner har du kring ditt skrivande?
”När jag skriver för tidningar är jag väldigt organiserad. En ritual jag har är att alltid skriva över flera dagar. Jag låter texten ligga minst en natt. Så om redaktören vill ha texten måndag morgon börjar jag skriva senast söndag kväll, gärna i tv-soffan när barnen lagt sig. Det blir mer lekfullt då, mer prestigelöst. Mardrömmen vore att börja två timmar före deadline.”

Hur föds i allmänhet idéerna till dina artiklar?
”Det beror helt på vilken typ av text det är men mina egna idéer brukar födas ur något jag läst, hört eller sett på tv. Och ofta ur sociala medier faktiskt. När jag skrev om Björn Ranelid för Expressen tidigare i höstas nämnde jag det till exempel i min statusrad på Facebook och fick massa roliga synpunkter. Det blev en diskussionstråd där som jag hade stor nytta av, särskilt som texten handlade om folks attityder till Ranelid. Jag tror allt fler journalister använder sig av sociala medier på det sättet.”

Vilken del av skrivprocessen tycker du är roligast?
”Roligast är att avsluta en text. Att vara klar och känna att man gjort något bra. Jag tycker också om att få feedback från redaktören. Skrivandet kan ju vara väldigt ensamt och jag har märkt att mina texter vinner väldigt mycket på att jag visar dem för andra. Det är ruskigt hur mycket de kan se egentligen. Sedan gillar jag förstås känslan som uppstår när man hittar exakt rätt ord eller formulering, raden som knyter ihop hela artikeln, det Andrew Sullivan brukar kalla ‘The Money Quote’. Jag kan sitta i timmar för att hitta den.”

När på dygnet är du som mest produktiv?
”Eftermiddagar, mellan 14 och 16. Jag försöker vara hemma senast klockan 17 så jag är helt enkelt tvungen att vara produktiv timmarna dessförinnan. Och på förmiddagarna blir det lätt att man bara sitter och lökar eller surfar eller gör andra saker.”

Var någonstans trivs du bäst med att sitta och skriva?
”På mitt kontor vid Mariatorget i Stockholm. Vid mitt gamla skrivbord från förra sekelskiftet som en gång tillhört en kyrkoherde i Täby. Där hänger även en lång grön yllekofta som jag alltid har på mig när jag skriver.”

Vilka skrivredskap klarar du dig absolut inte utan?
”Dator och Internetuppkoppling. Det är det enda jag behöver. Om nätet inte fungerar kan jag inte skriva, även om jag inte hade tänkt använda det. Så beroende har jag blivit.”

Får du skrivkramp? Och hur tar du dig isåfall ur den?
”Aldrig när jag skriver för tidningar. Men det händer ibland att jag inser att jag måste ringa upp redaktören och säga att det inte blir någon text. Att det är för svårt. Och det är då texten kan bli riktigt bra har jag lärt mig, för då tvingas jag att verkligen pressa mig själv.”

Vilken av dina texter är du mest stolt över just nu?
”Den där texten om Björn Ranelid. Jag tycker den blev originell.”

Jens Liljestrand är journalist, litteraturkritiker och författare. Han är närmast aktuell med sin doktorsavhandling, boken ”Mobergland – personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie”. Förra året släpptes hans skönlitterära debut ”Paris-Dakar” som bland annat tilldelades Tidningen VI:s litteraturpris.