But where in Sweden were they? There was no way to know, especially if you’d never been to Sweden. A few chapters ago, for example, an unscrupulous agent from Swedish Intelligence had tailed Blomkvist by taking Stora Essingen and Gröndal into Södermalm, and then driving down Hornsgatan and across Bellmansgatan via Brännkyrkagatan, with a final left onto Tavastgatan. Who cared, but there it was, in black-and-white, taking up space. And now Blomkvist was standing in her doorway. Someone might still be following him—but who? There was no real way to be sure even when you found out, because people’s names were so confusingly similar—Gullberg, Sandberg, and Holmberg; Nieminen and Niedermann; and, worst of all, Jonasson, Mårtensson, Torkelsson, Fredriksson, Svensson, Johansson, Svantesson, Fransson, and Paulsson.
Dagens citat: Nora Ephron om Stieg Larsson
Redaktionen
June 28th, 2010







Veckans omslag: Oljekatastrofen - Sidbloggen // Jun 29, 2010 at 11:45
[...] När vi ändå är inne på The New Yorker: Illustratören Bob Staake har inspirerats av den holländska konstnären M.C Eschers klassiska verk Sky And Water I när han gjort omslaget till senaste numret. Ett nummer som fokuserar på oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Väldigt snyggt och väldigt sorligt. [...]