Årets starkaste omslag?
“James Franco, fotograferad av Terry Richardson, på omslaget till den oerhört tjocka och oerhört glamourösa transvestittidningen Candy. Reportagen om Divine och könsbytarpionjären Christine Jorgensen, samt modebilderna på en ung drag king stajlad som River Phoenix, gör Candy nästan värd sina 400 kronor.”

Årets roligaste läsning?
“Elin Unnes stilistiskt perfekta reportage om Fröken Sverige-tävlingen i Bon.”

Årets viktigaste text?
“Carl Linneaus gripande artikel om den rävsminkade Kiss-trummisen Eric Carr i Sweden Rock Magazine. Jag älskar när tidningar publicerar långa reportage utan att bry sig om ifall artisterna är skivaktuella. Ingen annan uppmärksammade att det gått tjugo år sedan Eric Carrs tragiska död i cancer. Att den stackaren dog samma dag som Freddie Mercury gjorde att han hamnade i evig medieskugga.”

Årets största besvikelse?
“Att filmtidningen Cinema lades ner.”

Vilken kändis sammanfattar tidningsåret 2011?
“Diktatorer på väg att störtas. I Café skrev Jonas Cramby en insiktsfull krönika om diktatorernas underhållningsvärde, där han bland annat nämner att Kongos envåldshärskare Mobuto bytte namn till ‘den allsmäktige krigaren som genom sin uthållighet och obändliga vilja att segra, går från erövring till erövring, lämnande ett spår av eld efter sig’.”

Vad ser du mest fram emot 2012?
“Att Ika Johannesson och Jon Jefferson Klingberg, som skrev årets bästa bok ‘Blod eld död‘, ger ut fler nummer av sitt metalfanzine Necrospya.”

Fredrik Strage är kritiker, journalist och författare. Du läser honom bland annat i DN. Under hela december kommer vi att fortsätta summera tidningsåret 2011 här på Sidbloggen, med hjälp av några av landets bästa tidningsmakare. Håll utkik.

Vilken jävla brat … Jag var på väg till en fest och min tjejkompis berättade att “den här Rebecca Scheja” skulle komma. Hon som varit med i massa filmer, som varit stekartjejen som nu skulle bli kreddig med blommig kjol och knut på huvudet. “Så jävla töntigt!” sa mina kompisar och ja, jag höll med – så jävla töntigt!

Fiona FitzPatrick svarar på frågan vad hon tänkte när hon träffade sin kompanjon och kompis Rebecca Scheja första gången. Det är Bons Erik Schüldt som har pratat med vinterns stiligaste popduo. Han separerar de två och ställer frågor om höjdskräck, bra självförtroende och om känslan att stå framför tusentals människor på ett kokande dansgolv. Det är ett utmärkt litet samtal.

Rebecca & Fionas debutalbum, med det fantastiska namnet I Love You, Man, finns ute nu.

“Bon.se ska bli Sveriges bästa modesajt. Vi kommer att fokusera på modefilm och på personliga åsikter och djuplodande kommentarer av några av Sveriges bästa skribenter”, säger tidningens chefredaktör Linda Leopold som själv kommer att bidra med en hel del material, tillsammans med välkända Bon-namn som Elin Unnes, Daniel Björk, Madelaine Levy och Maria Ahlgren. Sajten hittar ni på bon.se. Tjuvkika här på kommande numret. Borde finnas ute i butik alldeles strax.

När väskan hamnade i rampljuset på det där sättet kände jag att jag måste tvätta den men min kemtvättare vägrade när han förstod att det var den väskan. Så jag stod och skrubbade den själv hemma.

Vi fick en liten preview av kommande numret av Stockholmsbaserad modemagasinet Bon i vår inbox. Citatet ovan är från den tidigare S-ledaren Mona Sahlin. I artikeln pratar hon ut om den där rödarosa Louis Vuitton-väskan och följderna av den här bilden. Mer i Bon: Andres Lokko pratar Tinker, Tailor, Sailor, Spy med Tomas Alfredson (som vi skrev om igår) och Carolina Gynning pratar ut om sin nya hårfärg. Och så porträtteras galleristen och popstjärnan Marina Schiptjenko. Finns ute nu!

Aldrig i livet.

Popbandet JJ, typ Sveriges bästa, svarar på frågan ”Beskriv er musik med tre ord” i nya numret av Bon. Mer i tidningen: Andreas Kleerup om Bergman, Martin Kellerman, Kaya Scodelario, Tarik Saleh och skådespelerskan Diane Cilento.

Vid första anblicken ser man den halvnakna halvsvenskan Sigrid Ågren på omslaget, iklädd en klassisk Chloé-look, poserande mot en ljusblå bakgrund. Ett intressant modellval tänkte jag, eftersom att hon liksom Bon är på ett sätt svensk, samtidigt som hon är, åtminstone för oss svenskar, internationell. Detta modereportage återkommer när man slår upp ett godtyckligt uppslag i tidningen – alltså i mitten – och forsätter i samma oskuldsfullhet och med en viss avskalad soberhet och elegans, allt i svart kombinerat med naturliga färger.

De resterande modereportagen, som också är placerade i mitten av tidningen är lika imponerande stylade av Sveriges främsta, såsom Marcus Söder och Naomi Itkes. En del är excentriskt och en del mer minimalistiskt – på samma sätt som modet våren 2011 kan beskrivas.

Varje gång jag bläddrar igenom Bon fascineras jag av deras förmåga att använda färger, samtidigt som den ger intrycket av att ha en ganska tillbakadragen identitet. Typsnittet liksom layouten, som enligt mig, utgör en avgörande del av ett modemagasin, är som vanligt estetiskt korrekta. Ett ytterligare plus i kanten är de två olika slags pappren: Den första delen består av ett blankare, typiskt magasinpapper, som i synnerhet pryds av diverse kampanjbilder och modereportage. Medan den andra delen, i fokus på konst och längre texter, består av ett grövre papper.

Bon känns som ett magasin som man köper för mer än bara innehållet, den har ett större syfte än att bara var ett magasin. Den är vacker, som en accessoar i bokhyllan. Och det är bland annat sådana krav som ett magasin bör uppfylla nuförtiden, så den kommer aldrig att behöva utkonkurreras av dagens teknik.

Läs A Fashion Sphere här: nyheter24.se/modette/fashionsphere

Det är den långsammaste, dummaste, mest ineffektiva, värdelösa boken i världshistorien. Den tar evigheter att läsa, det är väldigt få ord på varje sida och det krävde en enorm ansträngning för att producera något som till största delen är hålrum.

I senaste numret av Bon berättar Jonathan Safran Foer om sin tredje roman, den märkliga Tree of Codes, som helt består av ord utklippta ur Bruno Schulz bok Kanelbutikerna. Det är för övrigt en av årets hittills roligaste intervjuer. Författarkollegan Jonas Hassen Khemiri möter Foer under premissen att de i själva verket är samma person. De är lika gamla, de har två bröder, de har tre namn, de har skrivit lika många romaner, de varvar familjedraman med formexperiment – och de har nästan samma kläder. Ja, och så är de båda sjukt begåvade förstås. Läs den! Bon finns till kampanjpris på Pressbyrån nu.

Fokus kommer att ligga på de titlar som just nu finns till kampanjpris (39 kr!) nere på Pressbyrån: Vogue, Marie Claire, Wallpaper, Lifestyle Woman, Teen Vogue, Elle US, Red, Elle UK, In Style, Bon (59 kr), Rodeo (59 kr), Tatler, Glamour, Esquire UK, Cosmopolitan och Harper’s Bazaar!

Nu kör vi!

Vad skiljer er från andra kollektionsmagasin?
“Lite mindre Clas Ohlson-katalog. Mer en tolkning av kollektionerna än att vi har fått med varje strumpa och skjorta.”

Har du någon egen favoritdetalj i nya numret?
“Jag gillar cirklarna i layouten. Moderedaktören (Isabelle Lundh) älskade inte att jag klippte bort alla skor. Men så går det när en formidiot får bestämma. Sedan finns det ingen som skriver roligare än Derek Blasberg och ingen som är vackrare än Anna de Rijk på omslaget.”

Vilken del av tidningsmakeriet tycker du mest om?
“Alla goa människor jag jobbar med. Bullshit att det skulle vara hårt i modevärlden. Det är som en stor vacker familj. Lite incest i Stockholm kanske. Så jag har försökt slussa in mer folk från NYC där jag jobbar annars.”

Hur sammanfattar du svenskt mode sommaren 2011?
“En tokhög spetskompetens inom en smal fåra. Utifrån skulle många nog tycka att Acne, Hope, Whyred, osv skulle kunna vara samma märke. Kul att det kommit fram ett par mer naiva och mindre creddiga märken. Det behövs för en dynamisk modevecka.”

Vilka modemagasin läser du själv?
“Jag jobbar med V Magazine och V Man, så de försöker jag läsa. Bon trodde jag länge var för svår bara genom att titta på den, men har under de senaste åren fattat att texterna är briljanta. Annars kollar jag mest på bilder. Contributor har fett fina bilder. Och sjukt vacker Beauty Editor.”

STOCKHOLM S/S 11 from LAGOM on Vimeo.

Jag vill helst inte förklara texterna. Allt är inte självupplevt. Rockmusiker har en märklig press på sig att vara självbiografiska men ingen skulle fråga Steven Spielberg: “Den här ön med dinosaurier, när var du där första gången?”.

Håkan Hellström intervjuas av Fredrik Strage i nya numret av Café. Vill man läsa fler fantastiska Håkan-citat bör man även plocka upp ett exemplar av Bon, Sonic, Elle och Filter. Alla har träffat den bok- och albumaktuella artisten i sina senaste nummer.