Sidbloggen

Nyheter, åsikter och intervjuer från magasinvärlden varje dag.

Sidbloggen header image 4

Forskning & Framsteg

Forskning & Framsteg om mänskliga djur

Forskning & Framsteg om mänskliga djur

Redaktionen

En mus med enbart mänskliga hjärnceller skulle fortfarande vara en mus. Den skulle inte prata, skriva romaner eller göra något annat typiskt mänskligt.

Hur mänskligt kan ett djur bli innan vi slutar se det som ett djur? Det söker Forskning & Framsteg svar på i en lika intressant som läskig artikel i nya numret. Genom att modifiera försöksdjur till att likna oss kan den medicinska forskningen idag nå helt ny kunskap om mänskliga sjukdomar. Möss med mänsklig hjärnvävnad är ett sådant exempel. Kaniner med mänsklig hud är ett annat. Frågan är förstås bara hur långt vi är redo att gå rent moraliskt. På omslaget ser vi konstnären Patricia Piccinis verk Surrogate. Läs mer här.

Tags:

Forskning & Framsteg om att inte se ansikten

Forskning & Framsteg om att inte se ansikten

Redaktionen

Vad har Kronprinsessan Victoria, filmaren Marianne Ahrne och brittiske författaren Oliver Sacks gemensamt? De är ansiktsblinda. Ett handikapp de delar med ungefär två procent av befolkningen. Senaste numret av Forskning & Framsteg har ett intressant reportage om den rätt perifera diagnosen “prosopagnosi” och jakten på de genetiska orsakerna. Bland annat pratar de med Maria Bergström som startat en ny mötesplats för folk som inte känner igen ansikten. Ironiskt nog – på Facebook.

“Jag är inget extremfall, men tillräckligt ansiktsblind för att mina grannar ska tycka att jag är snorkig. När vi fick en ny chef på jobbet presenterade jag mig tre gånger samma dag. Det var inte så lyckat. Dyslexi anses numera inte vara ett tecken på dumhet. Lika lite borde man tänka att människor med prosopagnosi är konstiga eller ointresserade av andra. Vi minns ju folk, bara inte deras ansikten”, säger Maria i artikeln som går att läsa här.

Tags:

Enkät: Patrik Hadenius

Enkät: Patrik Hadenius

Redaktionen

Världens genom tiderna bästa magasin?
”Tidningen Vi. Jag gillar de breda ämnesvalen, den vänliga tonen, att man tar läsarna på allvar och att det är bra skrivet, snyggt och välredigerat. Lite som magasinet Filter, fast för oss som inte är så hippa. Sedan är jag ju himla förtjust i tidningen Tåg också.”

Tidningen du helst läser just nu?
”Språktidningen ligger i startgroparna för att starta en ny tidning och därför ligger det många Scientific American Mind, Psychology Today och Psychologies på mitt bord. Senaste numret av Forskning & Framsteg, med temat förnuft och känsla, var en höjdare också.”

Din favoritskribent alla kategorier?
”Jag är ombytlig. Min favorit är den som skriver så att jag blir lycklig. Det ska överraska, få mig att fatta något om världen och vara skrivet så att jag hastar euforisk genom texten. Händer det ofta? Ja, hela tiden. Senast var det Maja Aase som skrivit en artikel om kvällstidningsspråk. Den kommer i nästa nummer av Språktidningen. Och det händer nästan alltid när jag läser Maciej Zaremba i Dagens Nyheter. Det händer så ofta med honom att man kan tycka att jag borde utnämna honom till min favorit alla kategorier. Men jag vill inte. För jag vet att snart läser jag en ny text av någon ny skribent och blir så där glad igen.”

En språkartikel du aldrig glömmer?
”TT-journalisten som gick i terapi för att klara kollegornas språkfel.”

Tidningen du gömmer när du får gäster?
”Jag är en sådan där pinsam typ som lägger fram min egen tidning. Andra tidningar ligger under.”

Nästa nya tidningsgenre att slå igenom?
”Psykologi. I kombination med hälsa, livsstil eller – roligast av allt – hjärnforskning. Amelia kommer med M-magasin Hälsa/Psykologi, Läkartidningen kommer med Hälsa & vetenskap. Och Modern Psykologi förstås, Språktidningens nya lillebror. Den kommer i början av november. En både kul och seriös tidning, precis som Språktidningen, fast om psykologi och hjärnforskning.”

Roligaste språkfrågan från dina läsare?
”Det kom en fråga från en dam som hört några småungar ropa gnissel-gnassel efter henne när hon drog sin shoppingvagn. Och då funderade hon över varför man alltid säger så, och inte gnassel-gnissel. Varför just ordningen i-a, som i tick-tack, snick-snack, ritsch-ratsch? Svaret på frågan är långt men går i princip ut på att det är enklare att säga i än a och därför gör vi det först.”

Den nedlagda titel du saknar mest?
”Dunderpappa. Tidningsnamnet var väl inte direkt lysande och många artiklar var mer än lovligt naiva. Men jag läste och kände igen mig. Och jag kan tänka att om den överlevt hade den kanske växt med mig.”

Årets mest användbara nya ord?
”Hemester. Att semestra hemma. Jag tycker mig ha hört det titt som tätt hela året. Bilsurfing var annars sommarens nyord. Men det försvinner nog snart. Ett annat ord som redan dött är pöördigt. Ord som lyfts fram av Morgonpasset, Aschberg, DN Söndag och Annika Lantz i samma vecka är dömda att dö sotdöden. Trots att pöördey var ett snyggt ord, och en kul ändelse.”

Bästa rådet du fått om tidningsmakeri?
”Kör! Nu! Rådet kom från Erik Osvalds på Historiska Media, som bland annat ger ut Populär Historia. Jag berättade för honom om mina planer och han trodde på idén. Kör! Det var precis det råd jag behövde: lita på att det funkar! Sedan fick jag mängder med råd från massor av experter och konsulter och förståsigpåare. Och jag lyssnade på en del, men framför allt bad jag dem göra det de var bra på: marknadsföra, formge, svara i telefon, trycka, sälja lösnummer. Och det är nog ett bra råd: att delegera. Fast jag vet inte om jag fick det av någon.”

Världens vackraste tidningsnamn?
”Betong.”

Patrik Hadenius är chefredaktör för det hyllade magasinet Språktidningen. I november släpps deras nya tidning om psykologi och hjärnforskning – Modern Psykologi. Missa inte det.

Tags: · · · · · · · · · · · · ·